(Montel) Genom förordningsändringar och förändringar i hur verksamheter vägleds ska miljötillståndsprocesser behöva ta högst 1 år, bedömer Miljöprövningsutredningen i sitt slutbetänkande.
– [Utredningen föreslår] en kombination av nya ändrade regler, mer vägledning och stöd samt förhoppningar att det ska bli en dialog mellan länsstyrelser och [verksamhetsutövare], sa särskilda utredaren Peter Ardö, chefsrådman på mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt, under en presskonferens.
– Vår generella slutsats är att prövningstiden kan kortas och de riktigt långa tillståndsprocesserna ska kunna fasas ut så att det blir högst 1 år. […] Det är inget enskilt alexanderhugg, utan det är många små delar inom ramen för systemet som trimmas, tillade han.
Miljötillstånd behövs för att få bedriva miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Detta innefattar generellt all ny storskalig elproduktion, industri och diverse andra anläggningar.
Bakgrunden är att många lyft fram att långdragna tillståndsprocesser kan försena klimatomställningen och därför tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur ledtiderna kan kortas.
Utredningen föreslår 30 olika lag- och förordningsändringar samt ändrade arbetssätt hos länsstyrelser och myndigheter så att verksamheter ska få ökad vägledning kring processen och kraven tidigt i prövningen.
– Vi ska ha en dialog mellan verksamhetsutövare och myndigheter så att man kan hitta de väsentliga miljöförbättringarna i samrådsskedet, [vilket] är de som sedan ska behöva belysas i ansökan, sa Peter Ardö.
Ändringstillstånd
Utredningen föreslår vidare att reglerna ska tydliggöras för när existerande verksamheter kan lämna in ett ändringstillstånd, i stället för ett fullfjädrat tillstånd, samt när endast en anmälan av ändring i verksamhet räcker.
– Ändringstillstånd ska vara huvudregeln. Har du en stor industri kan det bli väldigt jobbigt att ompröva hela den. Om du bara vill göra en förbättring så ska du kunna få den i ett ändringstillstånd, sa Peter Ardö och fortsätter:
– När du vill ändra något kanske det [till och med] det duger med bara en anmälan. Även ett ändringstillstånd kan ta ett år, medan om du kan lämna en anmälan tar de sex veckor.
Idag finns möjligheten att både lämna ändringstillstånd samt att bara anmäla en ändring i verksamheter, men dessa är belastade med flera myndighetsbedömningar som kan resultera i att bolaget ändå i slutändan behöva lämna en helt ny tillståndsansökan, uppgav Peter Ardö.
”Processen fungerar bra idag”
Han var samtidigt tydlig med att säga nuvarande tillståndsprövningar fungerar bra och hänvisade till statistik från Naturvårdsverket och Domstolsverket, som visar att hela 76 procent av ansökningar fått tillstånd och att normala prövningstiden var 1-1,5 år mellan åren 2020-2021.
– Om man bara lyssnade på nyheterna [kring Cementa-fallet] skulle man tro att hela prövningssystemet var jättedåligt, sa Peter Ardö och konstaterade att det inte stämmer.
– Det går dock att trimma på detta. […] Men då måste vi fokusera på att processen ska bli så bra som möjligt. Det handlar fortfarande inte om att sänka miljökraven och i debatten är det bra att kunna skilja på detta, tillade han.
Frågan ifall lagstiftningens miljökrav i idag är för hårda behandlas inte av utredningen, utan det är en politisk fråga, tillade han.
– Vår generella slutsats är att prövningstiden kan kortas och de riktigt långa tillståndsprocesserna ska kunna fasas ut så att det blir högst 1 år. […] Det är inget enskilt alexanderhugg, utan det är många små delar inom ramen för systemet som trimmas, tillade han.
Miljötillstånd behövs för att få bedriva miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Detta innefattar generellt all ny storskalig elproduktion, industri och diverse andra anläggningar.
Bakgrunden är att många lyft fram att långdragna tillståndsprocesser kan försena klimatomställningen och därför tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur ledtiderna kan kortas.
Utredningen föreslår 30 olika lag- och förordningsändringar samt ändrade arbetssätt hos länsstyrelser och myndigheter så att verksamheter ska få ökad vägledning kring processen och kraven tidigt i prövningen.
– Vi ska ha en dialog mellan verksamhetsutövare och myndigheter så att man kan hitta de väsentliga miljöförbättringarna i samrådsskedet, [vilket] är de som sedan ska behöva belysas i ansökan, sa Peter Ardö.
Ändringstillstånd
Utredningen föreslår vidare att reglerna ska tydliggöras för när existerande verksamheter kan lämna in ett ändringstillstånd, i stället för ett fullfjädrat tillstånd, samt när endast en anmälan av ändring i verksamhet räcker.
– Ändringstillstånd ska vara huvudregeln. Har du en stor industri kan det bli väldigt jobbigt att ompröva hela den. Om du bara vill göra en förbättring så ska du kunna få den i ett ändringstillstånd, sa Peter Ardö och fortsätter:
– När du vill ändra något kanske det [till och med] det duger med bara en anmälan. Även ett ändringstillstånd kan ta ett år, medan om du kan lämna en anmälan tar de sex veckor.
Idag finns möjligheten att både lämna ändringstillstånd samt att bara anmäla en ändring i verksamheter, men dessa är belastade med flera myndighetsbedömningar som kan resultera i att bolaget ändå i slutändan behöva lämna en helt ny tillståndsansökan, uppgav Peter Ardö.
”Processen fungerar bra idag”
Han var samtidigt tydlig med att säga nuvarande tillståndsprövningar fungerar bra och hänvisade till statistik från Naturvårdsverket och Domstolsverket, som visar att hela 76 procent av ansökningar fått tillstånd och att normala prövningstiden var 1-1,5 år mellan åren 2020-2021.
– Om man bara lyssnade på nyheterna [kring Cementa-fallet] skulle man tro att hela prövningssystemet var jättedåligt, sa Peter Ardö och konstaterade att det inte stämmer.
– Det går dock att trimma på detta. […] Men då måste vi fokusera på att processen ska bli så bra som möjligt. Det handlar fortfarande inte om att sänka miljökraven och i debatten är det bra att kunna skilja på detta, tillade han.
Frågan ifall lagstiftningens miljökrav i idag är för hårda behandlas inte av utredningen, utan det är en politisk fråga, tillade han.
