(Montel) Att regeringen väljer att pröva Clabs tillståndsansökan separat, hindrar inte Mark- och miljödomstolen att ta döma i frågan, något som annars i förlängningen skulle leda till stängda reaktorer från år 2024. Det slår Kärnavfallsrådet fast. Energiföretagen är dock fortsatt oroade att uppdelning kan resultera i ett försenat beslut och stoppad kärnkraft.
Efter regeringens beslut att separera ut tillståndstaksutökning för mellanlagret Clab, så varnade Vattenfall, Svensk Kärnbränslehantering (SKB) samt Energiföretagen för att det fortsatt finns en risk för kärnkraftsnedstängningar under andra halvan av 2020-talet.
Detta med anledning av att Mark- och miljödomstolen, vid Nacka tingsrätt, nu behöver ta ställning till en icke-komplett ansökan, vilket kan resultera i juridiska svårigheter som fördröjer processen till efter år 2023 när det nuvarande tillståndstaket nås.
Carl Berglöf, expert inom kärnkraft på Energiföretagen, utvecklar kritiken med uppge att han hoppas att domstolen dömer i enlighet med sitt yttrande i 2018, när de gav klartecken till ett utökat tillstånd, men menar att det är långt ifrån garanterat:
– Men rent juridiskt så har de ett annat ärende som kommer tillbaka än vad de yttrade sig om. Så för oss är det inte uppenbart att de bara kommer säga ja igen. Ansökningshandlingen beskriver ett system där utökning av Clab är en del, säger han och fortsätter:
– Tittar man på det ärendet isolerat är inte ansökningshandlingarna anpassade för det och det finns ingen bra skärning att plocka ut just den delen. Att domstolen ska godkänna ett utökat mellanlager utan att resten av systemet finns där är inte självklart.
Med det i åtanke riktar han ytterligare kritik mot att regeringen ensamt bestämt att separera ansökan:
– SKB har inte gjort den här uppdelningen och har inte bett om den heller. Vi kan ju tycka att det borde vara upp till den sökande att i sin riskbedömning [besluta om detta] och om man då ser en risk för verksamheten delar man upp sitt ärende. Men den sökandet i det här fallet såg att den lägsta risken för verksamheten var att hålla en sammanhållen ansökan. Det är också ett samlat förfarande som har efterfrågats av myndigheterna.
Målsättning om ettårs prövotid
Kärnavfallrådets ordförande, Carl-Reinhold Bråkenhielm, uppger samtidigt att de inte delar kärnkraftsbranschens oro över Mark- och miljödomstolens kommande process.
– Jag är ingen juridisk expert men jag kan bara konstatera att rådets juridiska bedömning, [gjord av rådets jurister], är att någon sådant här befarat hinder i processen ska inte behöva uppstå.
Han tillägger även att han ställer sig frågandes till kärnkraftsbranschens invändningar mot separationen, då det stora hindret för att driva all kärnkraft vidare efter år 2024-2025 endast är mellanlagrets tillståndstak.
– En lösning man då diskuterat är att kompaktera mellanlagret så man får rum med fler använda bränslestavar än tidigare. Rent tekniskt är inte det här ett stort problem och det har redan till viss del genomförts. Nu så ansöker man om tillstånd att göra en ytterligare kompaktering och därmed så skulle enligt rådets uppfattning det stora problemet vara löst, säger han och fortsätter:
– Sen finns det en annan del av slutförvarsansökan som gäller inkapslingsanläggningen direkt knuten till Clab, som är en del av slutförvarssystemet. Det är inte någonting som är utlyft ur själva ansökan utan det kommer behandlas i vanlig ordning och påverkas inte av den här kompakteringen som man ansökt om och som regeringen har separerat från den övriga behandlingen av slutförvarsfrågan.
Anders Lillienau, rådman vid Nacka tingsrätt, vill inte kommentera ifall Mark- och miljödomstolen kan pröva den utseparerade delen eller inte men uppger att beredningen av målet har påbörjats och tillägger:
– Nu har tillåtligheten beslutat av regeringen och det domstolen ska pröva i första hand är vilka villkor som kan behövas för tillstånd. Det bör inte ta längre tid jämfört med ett vanligt ansökningsmål. Vi kommer troligen ta fram en tidplan för målets handläggning men den är inte klar än. Målsättning är högst ett år till beslut om tillstånd.
Kärnavfallsrådet är en tvärvetenskaplig kommitté som grundades år 1992, för att ge regeringen råd kring frågor om slutförvaring av kärnavfall, använt kärnbränsle och rivning av kärnkraftverk.
Detta med anledning av att Mark- och miljödomstolen, vid Nacka tingsrätt, nu behöver ta ställning till en icke-komplett ansökan, vilket kan resultera i juridiska svårigheter som fördröjer processen till efter år 2023 när det nuvarande tillståndstaket nås.
Carl Berglöf, expert inom kärnkraft på Energiföretagen, utvecklar kritiken med uppge att han hoppas att domstolen dömer i enlighet med sitt yttrande i 2018, när de gav klartecken till ett utökat tillstånd, men menar att det är långt ifrån garanterat:
– Men rent juridiskt så har de ett annat ärende som kommer tillbaka än vad de yttrade sig om. Så för oss är det inte uppenbart att de bara kommer säga ja igen. Ansökningshandlingen beskriver ett system där utökning av Clab är en del, säger han och fortsätter:
– Tittar man på det ärendet isolerat är inte ansökningshandlingarna anpassade för det och det finns ingen bra skärning att plocka ut just den delen. Att domstolen ska godkänna ett utökat mellanlager utan att resten av systemet finns där är inte självklart.
Med det i åtanke riktar han ytterligare kritik mot att regeringen ensamt bestämt att separera ansökan:
– SKB har inte gjort den här uppdelningen och har inte bett om den heller. Vi kan ju tycka att det borde vara upp till den sökande att i sin riskbedömning [besluta om detta] och om man då ser en risk för verksamheten delar man upp sitt ärende. Men den sökandet i det här fallet såg att den lägsta risken för verksamheten var att hålla en sammanhållen ansökan. Det är också ett samlat förfarande som har efterfrågats av myndigheterna.
Målsättning om ettårs prövotid
Kärnavfallrådets ordförande, Carl-Reinhold Bråkenhielm, uppger samtidigt att de inte delar kärnkraftsbranschens oro över Mark- och miljödomstolens kommande process.
– Jag är ingen juridisk expert men jag kan bara konstatera att rådets juridiska bedömning, [gjord av rådets jurister], är att någon sådant här befarat hinder i processen ska inte behöva uppstå.
Han tillägger även att han ställer sig frågandes till kärnkraftsbranschens invändningar mot separationen, då det stora hindret för att driva all kärnkraft vidare efter år 2024-2025 endast är mellanlagrets tillståndstak.
– En lösning man då diskuterat är att kompaktera mellanlagret så man får rum med fler använda bränslestavar än tidigare. Rent tekniskt är inte det här ett stort problem och det har redan till viss del genomförts. Nu så ansöker man om tillstånd att göra en ytterligare kompaktering och därmed så skulle enligt rådets uppfattning det stora problemet vara löst, säger han och fortsätter:
– Sen finns det en annan del av slutförvarsansökan som gäller inkapslingsanläggningen direkt knuten till Clab, som är en del av slutförvarssystemet. Det är inte någonting som är utlyft ur själva ansökan utan det kommer behandlas i vanlig ordning och påverkas inte av den här kompakteringen som man ansökt om och som regeringen har separerat från den övriga behandlingen av slutförvarsfrågan.
Anders Lillienau, rådman vid Nacka tingsrätt, vill inte kommentera ifall Mark- och miljödomstolen kan pröva den utseparerade delen eller inte men uppger att beredningen av målet har påbörjats och tillägger:
– Nu har tillåtligheten beslutat av regeringen och det domstolen ska pröva i första hand är vilka villkor som kan behövas för tillstånd. Det bör inte ta längre tid jämfört med ett vanligt ansökningsmål. Vi kommer troligen ta fram en tidplan för målets handläggning men den är inte klar än. Målsättning är högst ett år till beslut om tillstånd.
Kärnavfallsrådet är en tvärvetenskaplig kommitté som grundades år 1992, för att ge regeringen råd kring frågor om slutförvaring av kärnavfall, använt kärnbränsle och rivning av kärnkraftverk.
